WhatTheFuck!?

Hon var den som tröstade mig när jag mådde dåligt.. och nu finns hon inte här. Min fina. <3 Hon var väldigt speciell den här tjejen! "Pratade" och viftade på svansen, precis som en hund. Var med mig överallt. Nyfiken på andra människor- men ändå lite blyg. Flyttade till Stockholm med mig. Hon har bott i Östersund, Saltsjö Boo, Alby, Vårby och Skärmarbrink minsann! Hon protesterade när hon fem år gammal fick en kattkompis. Se, det ville hon inte ha. Hon ville ha sin matte ifred. Kasper skulle inte komma här och tro något! Dom blev aldrig riktiga vänner.. Hon tydde sig till mig. Och hon blev riktigt bortskämd med både kärlek, godsaker, bus och leksaker.. Hon älskade o´boy, och alla sorters choklad. Precis som hennes matte.. En godispåse gick inte att lämna framme utan att Selma stoppade ner huvudet i den och försökte fiska åt sig nånting smarrigt! Finns mycket att skriva om den här speciella damen. Skulle önska hon var med mig för evigt. Men nu är hon i katthimlen. Eller i rymden. Eller så är hon alldeles bredvid mig fortfarande.. Sorgen är stor efter dig Selma! Jag tror mig se dig varje dag. Det är tungt när jag inser att du inte finns med mig längre. Nästan 17 år fick vi ihop och jag är så tacksam för att du fanns vid min sida. <3