Vildarna!...

Såg grymmaste filmen på länge i torsdags förresten! Se den!Ca 2h och 15 minuter- vilket kan kännas länge- men jag kände varje minut att jag bara ville se mer och mer och mer. Hade kunnat varit en timme längre för min del. Brukar ha svårt att fokusera på en jättelång film, blir trött och så, men som sagt, den här filmen var intressant från första minuten till slutet!
 
 
 
 
 
 

Påsken är här..! och..

.... :)
 
Hoppas ni har och har haft en nice påsk, ni som firar den vill säga. Själv inte gjort nåt speciellt för att det är påsk. Pyntar inte och det är ingen speciell högtid för mig.. I torsdags blev det en lugn hemmakväll med sushi och film. Igår hade jag en riktigt kul utekväll med Cindy. Först chillade vi på Chill och sen drog vi på Kvarnen. Kvarnen var dock heeelt dött vid halv tolv. Astrist. Senare vid ettiden så blev det iaf lite drag och discodääänsing! Träffade ett roligt syskonpar som vi satt och drev med resten av kvällen.. Eller ja, det var nog mest jag som drev- var på ruggigt dryghumör och skrattade mycket. =)
 
Idag är jag rätt slut. Inte bakis, men väldigt trött. Var uppe vid 11 och vaken till 13, sen gick M och då försökte jag somna om nån timme men misslyckades. Låg iaf några timmar och vilade. Nu har jag precis käkat två hårdmackor och thé och ska luta mig tillbaka i soffan och kolla på senaste Hell´s Kitchenavsnittet. Stoppat in en tvätt har jag också gjort- visst sörrö!
 
Nä. Hej å hå och hej då!

Du ser ut som en röv- biaaatch! ;)


Everything is about balance- right!?

Inte orkat skriva. Haft annat för mig.
 
Gråtit, skrikit, skrattat, Iris m.m.
 
Sandra var här i helgen. Hon var på konsert fredagkväll sen kom hon hit och sov över tills igår morse. Bara tagit det lugnt och umgåtts med en massa gotta, tv och skratt. Vi håller sannerligen på som två fjortisar fortfarande när vi ses. ;-) Typ rapar och fiser och skrattar åt det. Drygar oss till max.
 
Tar på krafterna gör det dock än hur trevligt man har det. Kämpade mig iväg till Iris igår med promenad dit och hem. Sen blev det skrik och gråt, kast med saker omkring mig. Massa löjliga diskussioner om en massa onödiga saker, men även nödvändiga.. Så så trött. Blir bara för mycket ibland med.. mycket.. Måste ändra tillbaka medicinerna också tror jag. Jag är så aggressiv, otroligt lättstött, överkänslig och får såna ångestattacker att jag blir rädd för mig själv. Usch! Trött på att gråta för ingenting. Precis som när jag var yngre. Jag kunde börja gråta om nån sa ett ord fel till mig. Mitt på stan till och med. Allt sånt försvann när jag började med antidepp X antal år senare, men samtidigt så försvann en del av mig som nu kommit tillbaka. Önskar jag hittar nån medicin som kan ge mig balans! Jag vill kunna gråta ut, men inte börja gråta för ingenting. Jag vill kunna känna, men inte för mycket. Jag vill inte bli en robot- jag vill bara vara mig själv- fast lite bättre, gladare och känna lycka. Vara pigg. Kunna umgås med människor i mer än tre timmar utan att känna mig helt ledlös efteråt.
 
Ain´t Life a bitch så säg!?
 
Nästa vecka åker jag till Jämtland några dagar och ska ta itu med lite skitgöra som jag inte kan skriva om här. Känner lite oro eftersom mitt mående är not so good och att jag är labil som få.. I julas hos mamma var det inte speciellt kul med båda våras humör ihop.. och all stress som julen innebär. Jag behöver space just nu. Eller alltid menar jag. Nu blir jag "bara" där från onsdagmorgon till lördagkväll, men det räcker nog så väl. Känner mig nöjd med att jag tänkte på mig själv iaf och bokade tåget som går hem lördag ist för söndag. Kommer behöva samla energi under söndagen (eller en vecka framöver) för att orka med Iris och mina måsten. Det är både ångestladdat att åka upp till norr, samtidigt som det är otroligt skönt och roligt att träffa släkten också.
 
Everything is about balance- right!?
 
Nu säger jag tack och god natt (eller god eftermiddag snarare). Måste lägga mig och vila under täcket nån timme- inte pigg- varken "ute eller inne". Orkar verkligen inte gå ut just nu, även om det är skönt med luft och med solen som tittar fram då och då..
 
Well. Bye for now on.
 
 
 

Good advise!!

Tänk om man kunde vara så vis ändå!?
 
Fortfarande inte börjat läsa min KBT-bok heller som jag köpte för säkert 2 år sen. Har så svårt att få ro och fokusera på det jag läser. Önskar jag vore en person som bara kunde läsa flera böcker i veckan, istället för att sitta framför datorn och tv:n som nöje. Iofs så läser jag mycket fakta på internet, gillar att forska runt och googla på intressanta saker, men det blir inte samma sak. :/
 

KuKeN!

Kukens jävla ballOrvar!

Det blir ingen operation imorgon heller. Kul! Not! Idag vaknade jag med hosta och feber. Gått runt och frusit samtidigt som det känns som om jag kokar om kinderna. Ont i skallen. Mailade Novius nu- kändes så dumt att ringa och avboka min tid för FJÄRDE gången, även om alla försäkrar mig om att det såklart inte är mitt fel och att det är många som är sjuka nu. Känns fortfarande lite dumt. Jag brukar vara sjuk länge när jag väl blir sjuk tyvärr, och nu är det inne på fjärde veckan med halsont, uppsvullna halsmandlar, kliande ögon, huvudvärk och feber till och från. Blir så himla less! Hade sett fram emot det så mycket och håller på bli fullständigt galen på dessa glasögon. Sneda och vinda, limmade och lortiga hela tiden.

Skrev i mailet att jag återkommer för att boka ny tid. Ingen mening att sitta och boka upp tider var och varannan vecka och sen behöva boka om.

Well well. Snart börjar jag tro det är ödet att jag inte ska göra det här.. Ska dock försöka hålla andan uppe och tänka på att jag fortfarande har något att se fram emot. :) och det är alltid bra!

Grattis till mosters finaste Wilma-Bus idag!

För idag är hon på god väg att bli vuxen, iallafall till en början, då hon fyller 15år.
 
Grattis fina underbara Wilmis! /Kram Mostris
 
 
 
 
 

Att det ska vara så svårt..

..när det egentligen är så lätt!?
 
Vad pratar jag om?
Jo att lyfta arslet från stolen, kliva upp, gå en meter och lägga mig i sängen och sova! Är så oerhört trött idag efter en- inte för mig men många andra- vild natt hemma hos Hasse i lördags. Fick kanske en timmes sömn på hela natten vilket gör mig väldigt trött dagen efter och även dagen därpå- idag.
 
Promenerade iaf till Iris fram och tillbaka som vanligt, trots halsont, och är nöjd över att jag tog mig dit med tanke på min låga lååååga energinivå idag. :)
 
 

Finaste vovven..

..Kanoo!

På väg till Tyresö och mysa lite i lugnet och naturen.


Det är så sjukt!

Var Så trött så att jag spydde innan jag la mig. :/ Har känt mig spyfärdig och väldigt trött hela dagen, men hållt igen då jag såklart inte vill spy, och tänkt att det blir nog bättre efter jag ätit och druckit som jag ska. Efter lite vila och så. Men nej, till slut så sa kroppen ifrån och det resulterade i en härlig spyhög av ost och jalapenos, korvstroganoff, en hårdmacka, två bullar, en bit vallmobröd, kaffe och thé. Mums va!? Och där försvann dagens närings(fattiga)rika innehåll. Och i och med att jag var så trött fick jag för mig att en halv sömnis borde räcka, särskilt på rätt tom mage- men iiinte då! Dumt, för nu har jag legat i 1 1/2 h och väntat på John B. Förmodar att han knappast dyker upp än heller på ett tag. Ligger här toktrött och hungrig nu, med huvudvärk o illamående fortfarande. Måste helt enkelt kliva upp och tvinga mig själv att äta något nu, vilket är jobbigt när jag är spyfärdig. Är inte så sugen på att äta, men vet att jag blir ännu mer illamående av att inte ha ngn mat i mig, och när jag inte har ngn mat i mig så får jag huvudvärk, och när jag får huvudvärk och somnar med den, så vaknar jag med dubbel huvudvärk, vilket åter igen gör mig spyfärdig. Så vad kom vi fram till utav detta!? Jo att jag måste få i mig ngt nu och sen ta den andra halvan av sömnisen. J.B kommer knappast att hälsa på förrän jag knaprar i mig resten av tabletten..

Typ nåt sånt. Det e helt sjukt hur jag fungerar. Tyvärr.

Över & Ut. Natti natt!

"TaCkkkaRRRRR!"

Den som tittar på Sveriges mästerkock vet vad jag menar. Åh vad jag skrattade ikväll. Magnus Bexhed- you may look like a förvuxen bäbis, eller 20 år äldre man- but you 've made my Day! :)

Att inse eller ej.

Kasper insåg t.ex inte att den nya klösbrädan i papp var en klösbräda..


Vad glad jag blir..

..av att logga in på Betapet och se den här rullningen det första jag gör.. :) Barnsligt men sant.



22.38

Jag har gått och lagt mig. 22.38- helt fantastiskt! Det har hänt två ggr på en vecka, det är bra, även om anledningen är sämre. Halsjäveln vägrar må bättre.

Vila, vila, vila.
Natti natt!

Även den grå faran lurar..

..i hopp om en gotta eller två! :)


När man minst anar det..

..lurar något bakom gardinen, i hopp om att få tag på en ostkrok..


Right!


Spottstyver!..

Tog mig iväg på Iris igår, och var där 12.15. Nöjd när jag gick hem. Planerade in att träffa Cindy och att hon skulle komma hit på fika runt 18, men sen blev jag helt slut efter promenaden hem. Kände mig kokhet och febrig igen så jag ställde in det. Är inte speciellt kul heller för henne att komma hit då jag inte orkar vara social och sitter som en mumie. ;-)

Idag känns det lite bättre i halsen. Äntligen, även om det gör ont fortfarande känner jag ingen feber, och det är viktigt. Nästa vecka sker min ögonoperation och då får jag absolut inte ha feber! Hoppas hoppas verkligen nu att jag kryar på mig. Blir till att vila hela helgen, vare sig jag vill eller inte. Oerhört fint väder ute idag. Än så länge har jag bara sorterat lite papper, käkat yoghurt med rågfras, druckit en kopp kaffe och två chokladbollar som jag skulle bjussa på till fikat igår.

Ja ja, det var det. Har inte så mycket att tillföra mer. Jo, förresten, ringt FK och bett dom skicka hem ansökan om Högriskskydd och Handikappersättning. Genom handikappersättning kan jag söka bidrag för att t.ex kunna köpa ett "bolltäcke" eller kedjetäcke- finns olika namn på dom. Dom hjälper när man har sömnproblem och adhd. Kroppen blir inte lika rastlös och orolig när man har ett täcke som tynger. Och det stämmer! Har ett hyfsat tungt täcke, och nu när jag fryst på nätterna har jag lagt på mig två täcken. Känner att jag somnat lättare med två tecken och tyngd. Häftigt hur kroppen fungerar ändå! Högriskskydd är till för att man ska slippa karensdagar då man ofta är sjuk och har en eller flera sjukdomar/diagnoser som gör att man ofta är borta från rehabiliteringen eller när man jobbar. Detta gör att det är en jättebra grej också när du får jobb i framtiden, då arbetsgivaren inte behöver betala ut karensdagarna. Det står FK för. Hittade väldigt trevliga personer på FKs kundservice idag. Inte så vanligt. Oftast känner jag att dom inte har tid med en och bara är stressade.

Så nu väntar jag på papprena som jag ska ansöka på. Ska även ringa AF för att höra om jag kan får någon reseersättning i samband med aktivitetsstöd. Det blir riktigt tight om pengar nu när jag börjat betala för att åka ist för att planka. Ändå så går jag oftast dit och hem, men ändå. Jag behöver åka kommunalt för att träna mig på social integrering och som det är nu så åker jag ofta bara i "nödfall" om jag behöver handla lite mer mat eller träffa vänner. Ja det blir så när man inte har råd. Det är alldeles för dyrt med kollektivtrafiken i Stockholm! Förstår inte varför arbetslösa eller sjukskrivna får åka på reducerat pris, när förtidspensionärer/handikappade och pensionärer får det. Vi/Jag är minst lika fattig som dom eftersom jag får ut så lite pengar i a-kassa och dagarna dras bara av mer och mer. Frågade FK om mitt bidrag sänkts, och ja, det har sänkts till 70% av berättigad maxpenning eller vad man ska säga, och om 55 dagar sänks det till 65%. Och då är det inte roligt att leva. Pengarna man har då är ungefär till mat och det nödvändigaste tyvärr. Att köpa en tröja för 199;- känns dyrt. Så ska det inte behöva vara. Dock säger jag som jag alltid säger; jag har mat på bordet och tak över huvudet så jag ska inte klaga faktiskt. Finns så många i världen som har det sjukligt mkt värre, dom har en spottstyver mot för mig och många andra som klagar i Sverige.

Nej, nu blev jag trötter! Ska käka några ostrullar med smör i, lite tomater och kanske spela en runda betapet!

Hej hopp!

Systerdotterclementin!

När jag kände mig som mest misslyckad och svag idag och just loggat in på facebook på mobilen, fick jag en fin överraskning. Två timmar tidigare hade min fina systerdotter skrivit ett mail som gjorde mig mycket gladare och starkare igen! Trots att jag är hängig och trots att jag är som jag är, den jag är, finns det dom därute som saknar mig och mina tokerier. ;-) Hade inte skrivit något om att jag var sjuk på varken FB eller min blogg. Ödet!? I vilket fall så kom mailet i rätt tid, och Wilmis fick mig att lé igen! :) 
 
Tack! Du är så fin min lilla systerdotterclementin!
 
Såhär skrev hon:
 
"Hej moster, jag fick tråkigt och gjorde en bild på dig till dig. Hoppas du har det bra, för det har jag. Saknar dig hur mycket som helst, du är bästa mostern i hela världen. Hoppas vi ses snart. Puss<3"
 
 
 

Jag misslyckas inte- jag går framåt!

Vad trött jag blir/är!
 
Skulle precis utöka mina timmar fr.o.m idag på Iris och börja kl 12. Var sjuk förrförra veckan en dag, sen kämpade jag på förra veckan och gick som jag skulle, men nu blivit sjuk igen. Började känna mig jättehängig igår. Vilade mycket, tog värktabletter, la mig tidigt och hoppades jag skulle känna mig pigg idag. Såg fram emot att börja 12, även om det också känns lite ångesfyllt då jag kommer träffa massa nya människor.
 
Kämpade på i morse, klev upp och tänkte att jag tar några värktabletter så blir det nog bättre i skallen och kroppen tills jag ska gå. Solen sken och jag var ut på balkongen och fick luft flera gånger. Huvudet bankade men jag intalade mig själv att jag ska vara frisk och gå iväg! Jag tjurade och var sminkad och klar kl 11.30. Nöjd över att jag skulle komma i tid, särskilt när jag nu kommer börja en timme tidigare.
 
Men sen kände jag mer och mer att jag inte orkar- fruktansvärt ont i huvudet, kroppen och med illamående. Gråten i ögonen. Tjurade igen. Käkade frukost. Tog en snus. Tänkte att det hjälper nog. Jag får i mig frukost. Säkert ledsen för att jag är hungrig också. Torkade tårar men gav inte upp. Ut på balkongen igen. Få lite mer luft. Solen skiner. Tiden rann iväg och till sluta kunde jag inte hålla tillbaka gråten längre.
 
Torkade tårarna gång på gång, försökte verkligen att tjura på och tänka positivt. Att jag ska iväg, jag ska iväg, jag vill och jag orkar. Men jag började tokgråta till slut. Trött, sjuk och blir så besviken på mig själv, ledsen för att jag inte mår bra. Fucking arg för att jag inte kan vara "normal" och vara sjuk i tre dagar som alla andra när dom blir förkylda m.m. Less på att jag gråter för lilla minsta.
 
Nu sitter jag här två timmar senare, sjukanmäld. Trött, ledsen och ångest- fast jag inte rår för det. Vill bara framåt men när jag blir sjuk så har jag så dåligt immunförsvar att det oftast håller i sig flera veckor. Ville verkligen men kroppen sa emot. Jag försökte så gott jag kunde, trots allt så var jag klar för att gå, i tid, men det gick bara inte. Känner att nu kommer handledaren tycka si och tycka så att jag är sjuk igen. Hatar mina tankar och borde inte gråta. Det är inte mitt fel ju! Och jag vet innerst inne att jag inte kan gå runt och tänka på att jag ska gå dit för att nån annan vill det. Låtsas jag är frisk när jag inte är det. Förra veckan kämpade jag på dom dagar jag skulle vara där och gick dit, men var jättehängig när jag väl var där. Tänkte det skulle ge med sig. Varit så trött hela veckan. Umgåtts med vänner för att jag vill så mycket, trots att jag känt att inte kroppen mår bra.
 
Men skitsamma. Nu sitter jag här och snart ligger jag i sängen igen. Tagit massa värktabletter och har gjort det jag kunnat. Det sket sig. Får vila och bara hoppas på att jag kan gå på onsdag.
 
M sa till mig att jag inte ska vara ledsen och jag ska inte vara ledsen! Jag gjorde det jag kan för att ta mig dit idag, men det gick inte. Jag försökte. Dock känner jag mig så misslyckad och svag. Hatar min kropp, min hjärna och allt ibland. Önskar jag hade samma ork som andra. Och jag ska inte känna mig misslyckad, min kropp funkar såhär. :( Det är svårt att tänka på framtiden. Vill bara komma upp och vidare iväg för att jag vill jobba till sommaren. Jag vill så himla mycket.
 
Jag vill, jag kan, jag orkar! Babysteps så är jag snart där. Känns som jag tar ett aborterat barns babysteps just nu. Hatar den känslan. Fast jag har ju kommit framåt. Jag går dit så ofta jag orkar och jag kämpar på. Ska inte tänka på dom gånger jag "misslyckas" utan fokusera och vända tankarna på att jag faktiskt lyckas i och med att jag inte är sjukskriven utan ändå på väg nånstans nu.
 
Jag misslyckas inte- jag går framåt!
 
 
 
 

RSS 2.0