Det finns dom som inte har en jacka alls..

Min plan var att göra nånting av de fyra dagar jag var ledig på raken- det visade sig att sängen var ett annat alternativ.. om än tråkigt.. Planen var bl.a att köpa en ny vinterjacka. Nu har jag en tunn som jag knappt kommer i, och en jättetjock som jag knappt kommer i.. Har ingen lagom tjock och inte hittat nån jacka på fyra år så hoppet känns lite ute efter att ha lagt på mig ytterligare i vikt.. Antar det blir till att kolla på herravdelningen?? Så jävla jobbigt att vara ute i butiker och prova kläder. Särskilt ytterkläder. Ångest. Svettningar. Stress... Nä, upp med hakan tänker jag nu. Det finns dom som har värre problem...Det finns dom som inte har en jacka alls..
Den här tycker jag var snygg. Dessvärre hade dom ingen Large i grön färg, men i svart och den var på gränsen i storleken.. Tror den kan finnas i XL på den avdelningen som har större kläder.. Får se.. Jakten kan börja.. om jag orkar.......

Semlan. <3

Formade täcket idag till en "tass" som låg över min arm, så det kändes som Selma var där, när jag blundade.. och jag hörde hur hon spann tyckte jag.. Ångesthantering.. Låg och tänkte på henne i flera timmar och efter det ringde veterinären.. Fast jag svarade inte.. Vet ju vad det gäller. Selma i urnan är redo att hämtas. Får samla kraft och hämta henne nån dag.. Klump i bröstet. Kändes som ödet att dom ringde så precis..

Min älskade vän- saknar dig.

Saknar min Selma! :( Massor.
Hon var den som tröstade mig när jag mådde dåligt.. och nu finns hon inte här. Min fina. <3 Hon var väldigt speciell den här tjejen! "Pratade" och viftade på svansen, precis som en hund. Var med mig överallt. Nyfiken på andra människor- men ändå lite blyg. Flyttade till Stockholm med mig. Hon har bott i Östersund, Saltsjö Boo, Alby, Vårby och Skärmarbrink minsann! Hon protesterade när hon fem år gammal fick en kattkompis. Se, det ville hon inte ha. Hon ville ha sin matte ifred. Kasper skulle inte komma här och tro något! Dom blev aldrig riktiga vänner.. Hon tydde sig till mig. Och hon blev riktigt bortskämd med både kärlek, godsaker, bus och leksaker.. Hon älskade o´boy, och alla sorters choklad. Precis som hennes matte.. En godispåse gick inte att lämna framme utan att Selma stoppade ner huvudet i den och försökte fiska åt sig nånting smarrigt! Finns mycket att skriva om den här speciella damen. Skulle önska hon var med mig för evigt. Men nu är hon i katthimlen. Eller i rymden. Eller så är hon alldeles bredvid mig fortfarande.. Sorgen är stor efter dig Selma! Jag tror mig se dig varje dag. Det är tungt när jag inser att du inte finns med mig längre. Nästan 17 år fick vi ihop och jag är så tacksam för att du fanns vid min sida. <3

Vinterdepression. S.A.D. Utmattning.

Ligger fortfarande i sängen i mörkret. Inte lust med något. Inte ork. Ångest. Det är inte ens lockande med mat, så igår sket jag i middagen. Gurka och chips och lite dip plus lite godis blev middag. Men åt mest för att äta. Det var knappt gott. Kände inte ens nån glädje över att titta på Idol. Funderar på att äta massa lugnande och sova vidare till imorg. Eller helst till mars.. Så mycket tankar och funderingar kring jobbet också. Orkar jag det här? Min kropp skriker nej just nu. Färre personal och fullspäckade tiotimmarspass. Fattar inte hur fan dom fasta i personalen tänker? Vi har nog med utbrända, inklusive mig. Även om jag "bara" jobbar halvtid. Det är heltid för mig. Orkar inte. Känner mig sjukt nära sjukskrivning heltid. Gråter. Lite mer ångest. Saknar Selma. Oerhört mycket.


Leva för att överleva?!

Bara lever för att överleva just nu.. :-( Vila, jobb, vila, sova, vila, jobb.. Deppig.


RSS 2.0