WhatTheFuck!?

Varför är det så svårt för mig att förstå mitt eget värde?

Jag är ju en stark tjej, men samtidigt så jävla vek. Jag hatar det. Jag hatar min känslighet, min sårbarhet, min depression och jag har och har alltid haft svår separationsångest. Jag har så otroligt svårt för att gå vidare när det gäller pojkvänner som vänner man brytit med under åren. Jag kan sakna och tänka och älta i flera år, nej jag skojjar inte. Jag hatar att vara ovän med någon och vill vara alla till lags, vill inte lämna någon som ovän om jag verkligen inte har någon orsak till det.

Ska bli skönt att få börja hos en riktig KBT-psykolog i slutet av Augusti. Jag längtar men är nervös också för att träffa en ny människa som ska få tillträde till min hjärna och mitt psyke.. Hoppas han är bra, bäst bäst bäst.

Hoppas.

Jag blir så ledsen på mig själv, varför kunde jag inte födas som nån annan.