WhatTheFuck!?

Slutet gott- allting gott önskar jag att jag kunde säga idag men det kan jag inte. Det gör ont i mitt hjärta. Det är kanske bäst såhär ändå.. men jag vill inte!!!. Jag vill ha honom tillbaka och jag vill att det ska vara bäst bäst bäst, precis som det var sista veckorna, innan vi bråkade på fyllan och diverse.. Jag vill hålla hans hand, sova på hans arm, promenera ihop, skratta, mysa, älska. (fan nu börjar jag grina igen också)

Vi pratade ääääntligen i dag i allafall, jag ringde och vi snackade, vi skrattade och sen grät jag. Han bad om ursäkt och förlåt och jag gjorde också det. Allt bara släppte som en stor sten, var så skönt att höra hans röst igen, att prata som två vuxna- två bakfulla vuxna- för jag kände mig inte nykter än idag vid 14tiden, å inte han heller.. 

Vi skulle höras snart igen. Men jag antar att sagan är slut. Han har bestämt sig och han är svår att rubba även om jag förmodligen gör några dumma tafatta försök att snärja tillbaka honom..



Allas vår vackra Dolly- A slow healing heart.