svart som natten.
Dagen idag var solig och fin, jag kände mig glad och längtade efter att få börja jobba.. vilket jag gjort ett tag nu.
Nu är den mörkgrå och svart och jag vill inte ens gå utanför dörren fast jag nog måste. Jag vill inte att nån tycker synd om mig, jag tycker nog synd om mig själv just nu, jag skriver bara av mig som vanligt, för då känns saker lite bättre sen igen.
Sökt två andra jobb idag.. grejen är bara att jag uppgav henne som referens.. Bad!............. Innan jag visste det här. Bad henne skicka ett skriftligt arbetsbetyg till min mail istället, vill inte prata med henne känner jag om inte vidare vikariat är aktuellt.
Jag tror ändå på mig själv och jag vet att jag är bra på det jag gör- ska bli väldigt kul att få höra om hon kan knåpa ihop något positivt också.. chefer är ju bra på att bara nämna det negativa tycker jag..
Bra tro på dig själv. Hoppas det ordnar sig, annars finns det nog andra bra ställen. Puzz på dig gumman
Det är tydligt att man ska utsättas för alla möjliga prövningar under denna livstid!
Är det inte det ena så är det det andra.
Du är en stark människa och du ska se att snart knackar en ny möjlighet på din dörr.
Lita på dina styrkor och ge dem vad de tål!!!
Puss och kram på dig stumpan!
Saknar dig oerhört mycket...
