WhatTheFuck!?

Det är dags att ta nya tag. Det var det för några veckor sen men allt smög sig på mig igen och jag behövde vissa kompleterande bitar kände jag. Även om jag inte fick dom, utan drog igång ett sjuhelvetesjävla bråk.

Det känns bara konstigt, tomt och overkligt att ena veckan bli behandlad som guld och nästa som plåt. Jag har inte varit guds bästa barn jag heller. Gör någon mig arg, då blir jag arg och då blir jag rabiat. Jag erkänner. Det är definitivt inte en smickrande sida att se eller uppleva mig när jag är så, och jag skulle gärna göra saker ogjort, men nu är det som det är. 

Känslor kan man inte styra över.

Jag är inte arg speciellt ofta. Jag är nog oftare glad, eller dyster, men sällan arg.

Nu känner jag inte för att vara arg längre. Det tar onödig energi, den energi jag behöver till mig själv så väl ändå.

Solen skiner, även om det finns mörka moln den gömmer sig bakom ibland..