Tröstshopping idag!





Privata saker som känns jobbiga så jag åkte och tröstshoppade lite dojjor.

Nya sandaler var jag i behov av. Kilklacksskor kanske inte.. men ack så sköna och snygga, så jag unnade mig dom också. Velat ha ett par länge men inte hittat lagom höjd eller nog sköna, och dom här är grymma. Känns som att gå på moln! Köper inte mycket kläder och skor längre så när jag väl hittar något så kan jag fan i mig unna mig det- särskilt när det var rea. 500 för båda paren. Bra skit!

God afton!

Duktig kicka!

Idag har jag varit duktig tycker jag! Åkte till Farsta och gick på 5,3 km hundpromenad längs vattnet och skogen, med Emma. Så vackert det var där. Där kommer jag definitivt ta fler prommisar! :-)

Galet slut av värmen blev jag och fick huvudvärk på köpet av solen. Trots detta tog jag itu med matlagningen jag tänkt på i en vecka men inte orkat. Min blomkålsgratäng med kassler och ädelostsås. Så gott, hyfsat billigt och väldigt lätt att göra. Tar lite tid såklart, men det är det värt.


Stort stort grattis!..

..till min älskade vän Ola och hans fästmö, som igår fick en otroligt söt son! Ska låta dom komma till ro några veckor innan jag svänger förbi, men var ute igår och tittade på massa söta barnkläder, gosedjur och andra balla prylar. Finns ju så galet mycket fint att man inte annat än blir lite bäbissugen själv. ;-) (Men nej- det blir ingen bulle i min ugn än på ett tag. Kanske nån gång i framtiden..)

Serier.

Förresten- har jag talat om att jag och C tittat på en ny serie som heter Bates Motel!? Kollat klart nu på första säsongen, så nu tittar vi lite på Masterchef US och Americas Next Top Model när vi slötittar. Top model har ny jury och nya sjuka grejor för sig, men som sagt, tåls att slötittas på. Dragit ner en ny serie som heter Haven som verkar bra- lite sci fi, fantasy. Får se vad som kommer härnäst. Tycker det är skönt att varva ner med några avsnitt av nån härlig serie på kvällarna. Inte att förglömma att Dexter har kommit med den nya och sista säsongen. :) Nån som heter Arrow har jag också laddat ner, får se vad jag väljer att titta på..
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Do you remember?

 
 
 

Säg den lycka som varar för evigt..!?

Min lilla maniska period verkar vara över. Nu känner jag mig trött och deppig igen, men försöker göra nånting av dagarna. Kämpar på så att säga. Min vän bor kvar i väntan på andrahandsboende och det går bra. Blir trött av att ha människor omkring mig hela tiden, men som jag sa förut så ger det mig glädje och energi också. Så det är både plus och minus, men faktiskt mest plus tur nog.
 
Inte gjort så överdrivet mycket sista veckan. Mest njutit av att sitta på balkongen och varit ute lite på kvällarna istället för dagarna. Jag är inte så överdrivet glad i denna hetta nämligen, men blåser det är det skönt ute, när det svalkar lite. Druckit öl med Ola och Cindy nångång. Druckit lite vin på ballen och socialiserat- sånt man gör på sommaren när man mår hyfsat bra.
 
Igår storstädade jag halva badrummet. Resten får jag ta imorgon eller nån dag snart. Mycket välbehövligt. Men idag är jag helt slut. Trots detta började jag dagen med att dammsuga lite "snabbt" i över en timme. Puh! Jag hör min arbetsterapeuts ord eka i öronen och ser henne peka med pekfingret- "tänk på energin"! Försöker, men vill hålla mig lite sysselsatt så jag inte dekar ner mig totalt. Ska boka en resa till Jämtland snart och en vän därifrån kommer hit i slutet på Juli, det ska bli jätteskoj.
 
Vill härifrån, helst utomlands, men det får vänta till hösten, billigare och bättre då, dessutom känns det onödigt att åka dit när det är så varmt och fint i Sverige. Jag får nöja mig med att åka till lugnet i norr ett tag, till min syster med familj och till min mamma. Tar eventuellt en liten tripp förbi Östersund också till vännerna där. Lite svårt att finna ork nu, tyvärr. Önskar jag kunde vara manisk för evigt- då känner jag mig glad- även om det suger energi som satan att vara pratig hela tiden och inte minst pengar för jag blir så shoppingsugen då. Pengar behöver sparas eftersom jag inte vet vad som händer i framtiden, som vanligt- suck! Samtidigt så tänker jag så att jag ska unna mig lite i sommar eftersom det är enda årstiden under året som jag "lever" hyfsat välmående.
 
Ja, så var det med det. På återhörande!
 
 
 
 
 

Solförmörkelse i min kropp.

Ja vad grinar jag för? För att jag får börja om med a l l t ifrån början igen från o med idag. Allt som jag kämpat för att komma igång med är borta. Alla kompisar och Iris är borta nu. Att ha något som motiverar mig som jag m å s t e göra, som får mig att vilja kliva upp på dagarna. Rädslan över att jag hamnar i en riktigt djup depression utan lust att göra nånting. Jag är extremt känslig som person och även om det förhoppningsvis löser sig så känns det riktigt t u n g t idag. Träffa läkare, ny psykolog, ny kontakt med försäkringskassan. Papper hit och dit. Att gå och oroa sig för om jag ens får godkänd sjukskrivning och pengar att leva för. Dessutom kommer inte min läkare att komma tillbaka från sin semester förrän den 29 juli.. och Fk har en handläggningstid på ca 4 v eller längre, det är ju semestertider nu. Jag är ledsen att jag inte funkat så som alla andra under alla dessa år- tro mig. Jag vill ju inget annat än få ork och att kunna jobba snart nångång men det funkar inte just nu. Jag får så lov att acceptera att det är så helt enkelt, och alla runt omkring mig. Försöka hitta glädjen i nånting annat i vardagen och det är svårare än vad ni tror!

Just idag vill jag bara ha en kram, kärlek, förståelse och stöd! Och just nu tänker jag lägga mig och försöka sova några timmar till. Väldigt trött av alla känslor.

Dagarna rinner iväg och svetten likaså..

Annars då? som jag brukar skriva..
 
Jo vars, det rullar på. Dagarna rinner iväg och svetten likaså. Fått lite mer gjort hemma och haft sambosällskap i min lilla etta, av en nära vän som går igenom en tuff tid just nu. Även om det är påfrestande för mig med lite energi, så har det även gett mig väldigt mycket energi att ha en vän här som jag verkligen älskar, bryr mig om och som jag vet gör det tillbaka. Jag stöttar henne och hon stöttar mig. Det känns skönt. Skönare än jag trodde. Vi kompletterar varandra jäkligt bra faktiskt må jag säga! Det visste jag såklart innan också eftersom hon är en av mina bästa vänner (-ja en av dom, jag kan inte avgöra vem som är bäst. ;-) Har några mycket fina vänner och det vore dumt att sätta "namn" på dessa eftersom jag tycker lika mycket om dom allihopa) men man inser nog inte hur väl man passar ihop ändå förräns man lever så tätt inpå varandra som vi gjort nu.
 
Därför har det inte blivit mycket skrivet här. Haft fullt upp. Dessutom är det ju sommar om ni inte märkt det!? ;-) Kom på mig själv förra veckan med att jag inte tittat på tv på nästan två veckor vilket nog aldrig hänt nånsin kanske.. till och med.. Slog på den en dag, men fastnade framför datorn så slog av den igen, struntade i datorn och gick ut på balkongen och umgicks med min vän istället. Det är underbart att sitta på balkongen på eftermiddagarna och kvällen när solen skiner. Älskar inte bara min vän alltså utan även min balkong! =)
 
Ikväll kommer syster med dotter och styvdotter som båda är 15 år. Ska bli roligt med lite "vuxentid" med dom äldre barnen för omväxlingens skull. Trevligt. Så nu ska jag dammsuga här, sen dra på bolaget och handla vin till oss för en gångs skull. Har ju sällan vin hemma att bjuda på men nu ska jag fixa det. Sen blir det lite mer städning, vika tvätt osv. Galet slut idag eftersom jag röjde en massa igår här hemma, och strax ska jag fortsätta. Hör dock min arbetsterapeuts stämma i bakgrunden hela tiden; "Tänk på (att fördela) energin!" så det ska jag tänka på nu då jag ska vara social och ha trevligt hela helgen med dom nära och kära.
 
Stor sommarkram till er som läser från mig!
 
Hoppas ni har det bra, mår bra eller iaf försöker göra något som får er må bättre om ni mår dåligt! Vi ger inte upp- eller hur!? 
 
Ta vara på dom små sakerna i livet!
 
 
 
 
 
 
 

AF peppar mig- N O T!

Man undrar ju om inte en handläggare ska säga; "Ska du inte försöka ändå? Du klarar det här! Du klarar mer än du tror!"?? istället för att säga; "Det här är tufft alltså! Väldigt tufft! Du kommer inte klara det! Ring mig när du sjukskrivit dig på måndag!".....

..Tänker och tänker.. Ska googla och läsa om vad det finns för möjligheter, OM det finns några möjligheter för ett psyko som mig!?..

Samhället sviker i g e n!!!

Samhället har sänkt mig än en gång! Svikit mig! När jag var sjukskriven och ville arbetsträna f i c k jag inte arbetsträna för att det var mindre än sex månader kvar tills jag blev utförsäkrad.. Nu när jag gått på aktivitetsstöd och skall avsluta det på måndag, f å r jag inte heller möjlighet att börja arbetsträna. Nej arbetsförmedlaren frågar hur jag mår och hur jag ser på min egen situation. Min situation är onormal trötthet, orkeslöshet, energibrist, superkasst närminne och koncentrationssvårigheter, depressioner, mani, och lite till.. Han förklarar då för mig att jag måste ringa läkaren och sjukskriva mig igen på måndag för att det enda dom kan erbjuda efter aktivitetsstöd är nåt jobb-nånting-utvecklings-garanti-tjofräs där jag b a r a får medverka om jag orkar med att söka jobb och jobba på 100%.(vilket jag inte fixar tyvärr.)

Så.. sjukskriv dig och dö- eller sjukskriv dig.. och dö.. Det är ungefär mina alternativ. Ett alternativ för att få "lön", dvs sjukskriva mig igen på måndag efter att ha försökt kämpa mig upp i över ett år.

Tack ALLIANSSATAR för er underbara medverkan till återgång i arbete! "Fler skall jobba! "Ut i arbetslivet med er". "Ni är inte sjuka". "Ni är f ö r sjuka".

Det spelar ingen roll vad man gör med den lilla ork man har för ingenting gör något bättre. Fattar ni inte att ni g ö r oss sjukare genom er uppfuckade dubbelmoral till politik!? F u c k you säger jag bara! Vi som vill komma igång igen och inte hunnit med/orkat/klarat av att hitta ett passande ställe, under några timmar i veckan under ett år blir alltså "tvungna" att antingen sjukskriva oss eller gå på soc.

Så sjukt samhälle vi lever i trots allt. Det här är Sverige 2013 alltså. Utvecklingen har inte kommit längre!
 
Just nu känns det som om jag lika gärna kan vrida tillbaka klockan och göra allt ogjort, ja det som jag ändå åstadkommit under ett år. Men enligt min handläggare på Iris Hadar har jag tydligen inte kommit nån vart vad jag uppfattade det som han från arbetsförmedlingen sa. Hon har alltså heeelt missat att jag blivit mer social, orkat mig dit överhuvudtaget, pysslat, varit kreativ, stöttat andra och hittat glädjen igen iaf några dagar i veckan. USCH vad tungt det här känns!
 
Iofs är dom orden nog inte menade så.. så att säga. Det handlar mer om att det inte skett någon förändring tidsmässigt. Att jag inte ökat tiden, men det har jag ju faktiskt! Även om det är nån fjuttig timme för dom, så har jag förändrats mycket inom mig!

RSS 2.0