Tolken Torstensson.
Sådär ja. Då har jag läst kapitel två i min KBT-bok och gjort lite övningar igen.
Får ångest av att beskriva och skriva ner situationer där jag får ångest. Låter kanske konstigt för den "okunnige" som inte har ångestproblematik men fick det bekräftat när det stod i boken i slutet av kapitlet att många tycker det känns väldigt tungt när dom gör dom här övningarna och läser allt och blir påminda om sina problem- men att det är just det som är tanken- såklart- för att kunna förändra sig.
Alla har vi en så kallad "modellinlärning" som vi vant in oss i t.ex sen vi var liten, som sen kan ha hängt med hela livet. En förälder t.ex som alltid varit dömande, som exempelvis själv har psykiska problem, som är negativ, kan göra att jag följer i samma mönster då jag blivit inlärd det betéendet.
Man tror inte att det går att förändra sig, men kan man "lära in" så kan man också "lära om"!! Att lära sig förändra betéenden som påverkar tankar och känslor inför situationer man ser som hotfulla- men som oftast inte är det...
Puh! Det här tar på krafterna mer än vad jag trodde. Väldigt mycket faktiskt. Känner mig slut mentalt och då har jag "bara" läst ett kapitel på 22 sidor och gjort några övningar.
Det är övningarna som tar på krafterna; att tänka efter hur jag tänker. Känna efter hur jag känner. Tolka mina egna tolkningar.
Jag blir så medveten om hur fel jag tänker, men det är därför jag gör det här, för att jag vet att jag måste lära om, att vända mina tankar och försöka lita på folk igen. Att våga möta blickarna från främmande människor utan att jag ska tänka att dom tittar på mig för att jag ser ful och konstig ut. Att dom ser att jag är sjuk.
Det är sjukt. Hur jag tänker. Det är sjukt.
Får ångest av att beskriva och skriva ner situationer där jag får ångest. Låter kanske konstigt för den "okunnige" som inte har ångestproblematik men fick det bekräftat när det stod i boken i slutet av kapitlet att många tycker det känns väldigt tungt när dom gör dom här övningarna och läser allt och blir påminda om sina problem- men att det är just det som är tanken- såklart- för att kunna förändra sig.
Alla har vi en så kallad "modellinlärning" som vi vant in oss i t.ex sen vi var liten, som sen kan ha hängt med hela livet. En förälder t.ex som alltid varit dömande, som exempelvis själv har psykiska problem, som är negativ, kan göra att jag följer i samma mönster då jag blivit inlärd det betéendet.
Man tror inte att det går att förändra sig, men kan man "lära in" så kan man också "lära om"!! Att lära sig förändra betéenden som påverkar tankar och känslor inför situationer man ser som hotfulla- men som oftast inte är det...
Puh! Det här tar på krafterna mer än vad jag trodde. Väldigt mycket faktiskt. Känner mig slut mentalt och då har jag "bara" läst ett kapitel på 22 sidor och gjort några övningar.
Det är övningarna som tar på krafterna; att tänka efter hur jag tänker. Känna efter hur jag känner. Tolka mina egna tolkningar.
Jag blir så medveten om hur fel jag tänker, men det är därför jag gör det här, för att jag vet att jag måste lära om, att vända mina tankar och försöka lita på folk igen. Att våga möta blickarna från främmande människor utan att jag ska tänka att dom tittar på mig för att jag ser ful och konstig ut. Att dom ser att jag är sjuk.
Det är sjukt. Hur jag tänker. Det är sjukt.
Kommentarer
Trackback
