Saknar dig pappa! Snart fyra år sen du somnade in och den hemska sjukdomen tog ditt liv- alltför tidigt. :( Det känns som igår- tänk vad tiden går och tänk vad sorgen sätter sina spår.. Saknar att prata med dig på luren. Vi pratade om livet, glädje och depression och om våra katter. Deras beteende och vilka hyss dom gjort sen vi pratade sist. Vi bråkade aldrig, vi hade högst någon diskussion. Vi skrattade mest och det saknar jag! Tog just lite tandkräm och putsade upp ditt armband. Du gillade feta silversmycken precis som mig. :-) /Din hopplösa galna annorlunda dotter
