WhatTheFuck!?

Har haft kollaps och avbrott härifrån. Något fruktansvärt har hänt en av mina bästa vänner till och jag har sörjt och sörjer med henne. <3 Inte lätt att stötta när jag själv inte är så stark, men jag försöker så gott det går. Talar om att man får sörja hur länge man vill. Att det är okej att gråta, gråta och gråta lite till. Sånt som borde vara självklart men inte alltid är det. Det är okej att inte orka jobba, att inte vara på topp jämt! Alla är vi känsliga människor och vi vet aldrig hur vi reagerar förrän en tragedi inträffar. Låt det hända- lyssna på din kropp vad den säger till dig. Säger den vila, så vila, inget annat. Jag borde bli bättre på det själv, lyssna på min kropp, och skita i vad andra tycker. Men det är lättare sagt än gjort.

 

Varit hemma mest sista veckan. Inte gjort nånting. Mått skit å vännens vägnar, därför inte orkat skriva eller haft lust att skriva något. 

 

Igår och i måndags tog jag mig äntligen ut igen på promenad. Promenerat 1,2 mil på två dagar och det är väl godkänt tycker jag! Kändes skönt. Träffade fin vän med fin bäbis igår också, så underbart med barnskratt!! När dom jollrar så härligt! Åh vilken fin onge den där Riggo är! Barn tycks gilla mig på nåt konstigt sätt, jag förstår inte varför, eller så gör jag det. Skitsamma. Kul med lite glädje! Kul att ungen skrattar åt mig iaf. Bättre det än att dom gråter när man tittar på dom.. ;-)

 

Idag har jag varit hos terapeuten och sen bara vilat. Imorgon ska jag nog försöka mig på en promenad igen och på fredag troligen träffa en kompis. Blivit så lite av den varan, men jag har inte orkat. Varit totalt död av vintertrötthet. När jag varit uppe sex timmar är jag helt slut. Orkar nada, noll. Finns så många kompisar jag v i l l träffa men har inte energi nog. Sånt suger!

 

Well well. Supertråkig info men that´s life.

 

God afton och ta hand om er- livet är skört ibland.