En gående cellulit.
Jo vars och annars då? Jag är ett sjukskrivet psycho som funderar på att börja träna och äta rätt igen. Eller nej- stryk det sista och läs "äta rätt igen och förmodligen fuska en hel del". Min kropp börjar bli slapp och seg. Gror igen. Snart ser jag väl ut som en enda gående cellulit eller nåt. Och det är bara jag som kan göra något åt det. Inte en operation, fettsugning eller kemisk peeling, utan helt vanlig träning och regelbundna måltider. Grejen är att det tyvärr är samma visa där; jag blir så ofantligt trött. Jag blir inte pigg av att träna. :( Med mina diagnoser är det nämligen mkt vanligt att man får kroniskt trötthetssyndrom på köpet, förutom i mina hypomana skov. Men då blir jag också väldigt trött eftersom hela jag går på högvarv. Denna tröttheten, den är tyngst. Mitt huvud och kropp suktar konstant under dagarna och frågar; -när får jag sova igen? Och när jag väl lägger mig kan jag ändå inte somna. Sömnstörningar de luxe. Dubbelmoral? Nej tyvärr funkar det ofta så här för folk med samma problematik som mig. Ofantligt trött men kan ändå inte sova. Fan vilket gött liv vi har. Men nu ska jag sluta gnälla, försöka le och göra något av dagen. :) Hej hopp! Jag återkommer inom kort, eller ej, beroende på ork och lust att skriva. (Vilket ni märkt att jag inte orkat på slutet)
Kommentarer
Trackback
