Svalka igen. Skönt för missarna. Selma har...

foto537 (MMS)

Svalka igen. Skönt för missarna. Selma har klämt in sig bakom blommorna på balkongbordet, och Kasper ligger på golvet och relaxar. Jag sitter som en mumie på min fula plaststol och funderar över en viss relation. Saker jag inte orkar ta tag i men verkligen borde. Men är det inte alltid så..? Jag vill bara isolera mig helt just nu, samtidigt vet jag att ingenting blir bättre av det, snarare sämre. Vill bara ligga inne, men samtidigt vill jag gå utanför lägenheten. Hitta på nånting i solen. Men jag känner mig ensam, alla verkar ha sitt liksom eller så orkar jag inte ta kontakt med någon. Både och, men det suger. Sug sug sug. Allt suger ibland.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0