Social fobi

har jag ofta under vintern, och då mestadels dagtid när jag mår som sämst. Kvällstid är jag oftast gamla vanliga sociala Sara igen vilket är skönt.

Det som är mest jobbigt är att inte känna igen sig själv. Jag som blev kallad linslus jämt när jag var liten, och jämt skulle synas och höras.. och även under tonåren och 20-årsåldern då jag var hur social som helst.. Nu på vintern när jag bara ska gå och handla på ica, när nån okänd plingar på dörren eller ringer på telefonen, eller när jag möter nån när jag är ute och promenerar, känns det sjukt jobbigt när nån tittar på mig bara, nån som jag inte känner. Usch, svårt att beskriva, men känns som dom synar mig från topp till tå, hur jag ser ut, vem jag är.. Känns som dom ser ner på mig, att jag är en dålig och ful människa. Sämre än dom.

För den som undrar beskrivs social fobi så här på bl.a FASS;

Rädsla och ångest för situationer där man står i centrum för andras uppmärksamhet. Personen känner en rädsla att bli granskad och förödmjukad. Ångesten visar sig bl.a. genom att personen rodnar, svettas, skakar och får hjärtklappning.


Do u see?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0