Secret Misson/UE part two
Brr vad kallt det är.
Sitter och fryser nyss hemkommen från en ruggig bilfärd i kalla natten... Kallt är det ute och ruggigare blev det när vi uppsökte två ödelagda hus mitt i svarta natten utanför Sigtuna. Hittade inte riktigt det "styckmordshus" vi först letade efter så Mary körde fram till ett gäng smågrabbar på sisådär 14 bast, hon beordrade mig att veva ner rutan å fråga vart Steninge Slott ligger, dom frågade vad vi skulle dit och göra, om vi skulle på spökjakt?M avslöjade att vi sökte efter huset där det för 15 år sen begicks ett styckmord på en kvinna och likdelarna sedan spriddes över hela Märsta.. Grabbarna började berätta om det huset och även om spökhuset.. Erbjöd sig att ta moppen å följa med men killen hade ingen bensin och han fick inget sällskap heller så vi åkte själv. Ena killen frågade om vi var från tv när vi sa att vi skulle dit och fota.. (nej då, vi tycker bara det är kul att skrämma slag på oss själva mitt i natten.. fullt normalt beteende för två ensamma tjejer på 30..)
Dom såg bra skitis ut, och säkert väldigt undrande vad f*n två 30åriga kärringar gör ute i en liten röd kärra pimpad med svart-å-vit-rutiga stripes- men det kan jag säga att vi också var när vi hittade fram. Hittade en riktigt smal grusväg förbi en gammal lada, och sen efter det, en bra bit till in på en ny grusväg ett rött gammalt hus med ett staket runt.. Det skulle vara spökhuset enligt fjortisarna. Vi klev inte ur bilen den här gången.. Det var jävligt rysligt att bara sitta i den tysta bilen utanför, mellan två ödelagda byggnader mitt ute i ingenstans närmare kl2 på natten vill jag lova. Efter ett tag och ett konstigt ljud som både jag och Mary hörde så brassade vi vidare och tänkte nöja oss med att ha sett spökhuset iaf, men just när vi skulle ta av och åka iväg till stora vägen igen så såg M ett annat hus, öde.. Det torde vara styckmordshuset vi såg. Gled alldeles utanför med bilen i sakta gemak, vände å kollade igen å stannade till. Brrr.
Svart som natten, en liten bil med oss i, vi bad att bilen inte skulle kapitulera-som den ibland gör- för då skulle vi nog allvarligt inte ens kunna beskriva vart vi befann oss..
Ännu en ruggigt härlig och kuslig natt i jakten på spöken och öde platser.
Me like.
Brr var namnet.
Sitter och fryser nyss hemkommen från en ruggig bilfärd i kalla natten... Kallt är det ute och ruggigare blev det när vi uppsökte två ödelagda hus mitt i svarta natten utanför Sigtuna. Hittade inte riktigt det "styckmordshus" vi först letade efter så Mary körde fram till ett gäng smågrabbar på sisådär 14 bast, hon beordrade mig att veva ner rutan å fråga vart Steninge Slott ligger, dom frågade vad vi skulle dit och göra, om vi skulle på spökjakt?M avslöjade att vi sökte efter huset där det för 15 år sen begicks ett styckmord på en kvinna och likdelarna sedan spriddes över hela Märsta.. Grabbarna började berätta om det huset och även om spökhuset.. Erbjöd sig att ta moppen å följa med men killen hade ingen bensin och han fick inget sällskap heller så vi åkte själv. Ena killen frågade om vi var från tv när vi sa att vi skulle dit och fota.. (nej då, vi tycker bara det är kul att skrämma slag på oss själva mitt i natten.. fullt normalt beteende för två ensamma tjejer på 30..)
Dom såg bra skitis ut, och säkert väldigt undrande vad f*n två 30åriga kärringar gör ute i en liten röd kärra pimpad med svart-å-vit-rutiga stripes- men det kan jag säga att vi också var när vi hittade fram. Hittade en riktigt smal grusväg förbi en gammal lada, och sen efter det, en bra bit till in på en ny grusväg ett rött gammalt hus med ett staket runt.. Det skulle vara spökhuset enligt fjortisarna. Vi klev inte ur bilen den här gången.. Det var jävligt rysligt att bara sitta i den tysta bilen utanför, mellan två ödelagda byggnader mitt ute i ingenstans närmare kl2 på natten vill jag lova. Efter ett tag och ett konstigt ljud som både jag och Mary hörde så brassade vi vidare och tänkte nöja oss med att ha sett spökhuset iaf, men just när vi skulle ta av och åka iväg till stora vägen igen så såg M ett annat hus, öde.. Det torde vara styckmordshuset vi såg. Gled alldeles utanför med bilen i sakta gemak, vände å kollade igen å stannade till. Brrr.
Svart som natten, en liten bil med oss i, vi bad att bilen inte skulle kapitulera-som den ibland gör- för då skulle vi nog allvarligt inte ens kunna beskriva vart vi befann oss..
Ännu en ruggigt härlig och kuslig natt i jakten på spöken och öde platser.
Me like.
Brr var namnet.
Kommentarer
Trackback
